hej på er, tonåringen här!

hej kära systrar, mostrar, lekkompisar m.m. Här kommer en lite hälsning från mig, Kian the teenager. Jag håller just nu på att lära mig massor om hur världen fungerar och hur jag kan vända upp och ner på den. Min matte - som så stolt hela tiden brukade beröma mig framför andra genom att berätta att jag inte tuggar på saker eller annat gott- kan inte längre skryta med det. Jag har i princip tuggat på allting som det går att tugga på - från stearinljus till paraplyn och från böcker till pingisrack. Detta för att jag HATAR att vara själv hemma och jag vet inte när matte och husse kommer att fatta det. "Lämna mig inte ensam"- blicken fungerar inte längre. Att jag vänder upp och ner på huset fungerar inte detv heller. Gråt, skäll och annat trevligt bryr de sig inte om (men det gör grannarna). Vad skall jag göra? För det mesta får jag följa med matte och husse till jobbet men ibland måste jag vara själv hemma och ha tråkigt. Då brukar jag öppna skåp , äta upp posten, tugga på saker och sedan gömma de efter soffan - det är roligt att leka kurragömma med matte och husse. De brukar också lägga godisbitar bakom soffan och så säger de SÖK till mig och så måste jag hitta godisen. Så jag har lärt mig och jag gör detsamma med dem - SÖK era skor, strumpor, nycklar, vantar m.m matte och husse! hahaha det är roligt att vara teenager.

Fast inte alltid.För en vecka sedan så var jag så busig en kväll att jag jag gick springandes i full fart in i en stor sten. Jag skadade det ena benet och jag grätt och det gjorde ont och matte och husse trodde jag hade brutit det. Jag kunde inte gå. Då fick jag åka till akuten och där fick jag en spruta och jag somnade direkt. De röntgade mig och som tur var det ingen fraktur utan enbart en spricka men jag fick bandage på hela benet, det var som gips så fast satt den. Jag kunde inte gå så bra och husse fick bära mig och mina 45 kg...3 våningar...upp och ner flera gånger per dag. Jag var trött och ledsen fast det var ändå skönt för jag fick extra mycket kärlek av dessa två human beeings här hemma. De pussade och kramade och det tog aldrig slut. Flera dagar gjorde jag inget annat än bara sov och vilade . Och tuggade på allt möjligt såklart - när dem inte var hemma. När matte och husse är hemma är jag så snäll att de tror att det är en annan hund som gör allt det tramsiga som de hittar när de kommer hem.

Men nu mår jag bra igen, nu kan jag gå som vanligt och jag kan springa och leka. Jag har börjat gå till hundparker - i'm a big boy! Snart träffar jag vildingarna Heika och Vilda och då blir det hur roligt som helst! jag hoppas matte kan ta nya bilder på mig snart.

hugs from Kian the teenager