Fästing sesongen började med att matten hittade två fästingar i Kickans morrhår och en mitt i skallen! Då tog det till att hända grejer; Först kom hon hem med en stor burk vitlökspulver som hon strödde på fodret. Alltså, jag kände ju direkt att det va ngt skumt på G, och gick inte nära matskålen.
Kicki är nog den minst kräsna hunden, men hon glodde länge i skålen innan hon åt lite, men inte allt. Mostern, som alltid är hungrig, gick rakt i fällan hon............det tog bara en timme så kräktes dom båda två.
Zelma har tidigare använt ett citronhalsband med örter. Det funkade bra. Nu går inte det, för jag tuggar ju fortfarande på hennes hals i tid och otid.
Så nu blir det som matten har bestämd; ett fedd rå vitlök varje tredje dag. Först stoppade hon vitlöken in i köttbuller, men vi ville ju bara ha köttbulle och spottade ut kvitlöken. När hon upptäckte det, blev det såhär:Hon bara stoppar feddet ner i halsen på oss. Och innan jag hinner protestera kommer en köttbulle. Tack o lov!
Skall vi på promenad i skogen gnider hon in oss med citronmeliss runt öronen och på magen.
Det är inte lönt att ifrågasätta mattens husråd för hon vet vad hon gör, säger hon, när hussen ojar sig över lilla fisen som KAN smyga ut i TVsoffan!
Lycka till och trevlig helg. Just nu är det bara mig & matten; De två andra är på lyxbesök hos nära fäns och resten av flocken dyrkar sina hobbys. Så nu ligger jag här och tränar på att vara själv, och det går riktigt bra för jag har varit på stranden och i blomster affären hela dagen! På studsmattan: Jag med mina mostrar Zamba och Zelma. Immas systrar!
Ni skall väl anmäla-kullen till inofficiella utställningen i Rå? Nåja inte ni som finns fjärran, men ni nära då?
Bildbevis på varför matte fortfarande kan kalla sin stora tjej för bebis! Ibland måste man ju bara få vara liten...
Ja,det var länge sen de stod här i trädgården de där två småttisar och köpslog om ;ingen veta vad? Menyn kanske?
Våra små växer! En gång i tiden var de några små stycken som kunde springa runt fötterna på oss (och var inte större än min handväska!), men den tiden är förbi...
Idag är de stora individer som vaktar och säger ifrån! Sheba väger nu 34 kg och är 64 cm hög. Inte att undra på att hon inte vill att jag kallar henne för bebis längre! :-D
Sheba har många pojkvänner, och kontoret är det enda stället där jag kan hålla henne från manligt sällskap.
Stackars Baghera förstår inte vad han gör bakom galler, men Sheba har varit MYCKET tydlig i vad hon önskar och Baghera gör allt för att komma ut och vara henne tillags.
"Puss på dig, grabben!"
Stackars Baghera. Det är inte alltid lätt att vara kille! Räknar dagarna tills löpningstiden är F-Ö-R-B-I och allt kan återgå till det normala igen!
Då är det väldigt bra för jag kan även kika in hos grannarna hehe;-))
Sen var vi ute vid havet och jag kan nu bevisa att jag är Immas son, kolla den här bilden:
Men vet ni vad? Jag är väldigt lik min pappa Navy också! Såhär glad blir jag när jag får springa loss:
Jag fick bada i havet - äntligen! men det gick väldigt snabbt skall ni tro! jag försökte fånga vågorna men det gick inte riktigt... då blev jag trött på det!
Ibland så tar jag tid på mig för att bara titta runt- och betrakta min omvärld. Vilken underbar värld jag har fått leva i! 
Ibland blir även jag - Kian the teenager- TRÖTT. Då finns det ingen bättre plats att koppla av i än våra dynor. natti natti!
Inlägg
